Ryttare

Ush ibland är det nästan hemskt och se vissa rida. Till och med på tävling. Vissà verkar ju inte ens gilla sina hästar.... Eller jo men det syns inte... 
Jag säger ju inte att alla är sånna men vissa sitter verkligen och slår på sina hästar konstant. Utan andledning. Om de nån gång kommer fel på ett hinder och rycker hästen i munnen bryr det sig inte ett dugg om de och ursäktar inte ens sig själva med att ge hästen en klapp eller nått. Nej utan då ska det dras lite till och överböjas.  
 
Det är hemskt när man ser sånna som inte bryr sig. Som tur är, är det inte allt för ofta. Hästen är vår vän inte vår slav. Du hade inte kunnat göra detta utan den. Tänk på det. 
 
Men härligt är det att se de som verkligen ger stor kärlek till sina hästar. Tar hästen väl befinnande i första Hand. Dessa kommer oftast längre. Man kommer längre på kärlek än med bråk!
bara en tankeställare (kanske?) //Anna 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0